Brevet som lugnar avsändaren

Det finns handlingar man skickar för att mottagaren ska läsa dem. Och så finns det handlingar man skickar för att själv kunna sova gott om natten.

För många jurister tillhör det rekommenderade brevet den senare kategorin.

Det är något med kuvertet. Med kvittensen. Med känslan av att ha gjort ”det man alltid har gjort”. Även när man innerst inne vet att man inte kan visa vem som faktiskt tog emot brevet, när innehållet blev känt, eller ens om det någonsin öppnades. Ändå fortsätter man.

Inte för att det är perfekt. Utan för att det är bekant.

När trygghet inte är detsamma som bevisning

I privaträttsliga sammanhang, hyresförhållanden inte minst finns ingen generell presumtion att luta sig mot. Det som i slutändan bär är faktiskt mottagande.

Trots det använder vi gärna metoder som:

• bevisar utlämning, men inte innehåll

• bevisar kvittens, men inte kunskap

• bevisar rutin, men inte händelseförlopp

Det fungerar, tills det inte gör det.Och då är det plötsligt advokaten som förväntas förklara varför ”det här borde ha nått fram”.

Det rationella motståndet

När en ny metod presenteras, en som faktiskt:

• identifierar mottagaren

• fastställer exakt öppningstid

• låser innehållet vid mottagandet

…är reaktionen sällan entusiasm.

I stället kommer den fullt rimliga invändningen:

”Men det där är nytt.”

Det är inte ett juridiskt argument. Det är ett mänskligt.

För i juridiken är den största risken sällan att ha fel i sak, utan att stå ensam med ansvaret när något ifrågasätts.

Därför är tröskeln så hög

Att börja använda en metod som DigiRek handlar inte i första hand om teknik.

Det handlar om att:

• våga lämna ett invant beteende

• acceptera att trygghet inte alltid sitter i historien

• inse att bättre bevisning ibland kräver ett nytt arbetssätt

Ironiskt nog är det ofta de mest riskmedvetna som är mest försiktiga.

En stillsam tanke

Om målet är att kunna visa:

• vem som tog emot

• när det skedde

• vad som faktiskt mottogs

…är frågan värd att ställa, utan dramatik:

Är det verkligen den nya metoden som är osäker eller är det bara ovanan som känns så?

Avslutning

Juridiken förändras långsamt. Det ska den göra. Men ibland är det inte rättsläget som behöver förklaras, utan beteendet.

Och kanske är den verkliga tryggheten inte att göra som man alltid har gjort, utan att kunna visa exakt vad som faktiskt hände.

Trygghet är en känsla.Rättssäkerhet uppstår när händelseförlopp kan visas.